I torsdags, när jag åkte hem från jobbet, åkte jag till ett ställe där jag har läst att de har hört nattskärra. Jag parkerade bilen och gick ut... Inte en fågel! Helt knäpptyst, förutom surret från de stora radiomasterna...
Jaja, tänkte jag och gick upp mot skidbacken för att lyssna lite där. Helt tyst!
Där mötte jag ett äldre par som hade kikare runt halsen, så jag frågade om de också lyssnade efter fåglar och visst, det gjorde dom. De sa att de brukar höra nattskärror uppe vid mastern, om man följer grusvägen upp på åsen. De skulle också dit, så jag hängde på!
Vid masterna tog vi vänster in på en lite stig och kom fram till en halvöppen plats i furuskogen. Här brukar tydligen skärrorna spela... Vi väntade en stund men hörde inget! Jag tänkte nästan ge upp när vi fick höra ett, närmast mekaniskt, surrande! Det rörde på sig och kom närmare, helt plötsligt kom det en skärra flygande i skogskanten där vi stod, som närmast var den ungeför en meter från kvinnan som var med! Otroligt häftigt! Efter en stund så började en till spela, så det var minst två! När vi stod och lyssnade på dem fick vi även höra en kattuggla som ropade och lite senare kunde vi titta på en skärra som satt på en gren och spelade vilket inte är vanligt att man får se.
När vi kom ner till bilarna var det en kärrsångare som sjöng för full hals! De är verkligen otroliga härmare!
Vi kom även fram till att vi bodde nästan grannar och de hade sett att jag hade ett mindre hackspettbo hemma... De hade inte sett nån m. hackspett i år så de ville gärna komma och titta. Vi bestämde tid dagen efter...
Precis i tid kom de förbi i duggregnet. Efter att ha stått och spanat på boet och lyssnat på de tiggande ungarna en stund så kom det en hane med näbben full med mat! Närmaste halvtimmen kom hannen flera gånger och matade ungarna men vi kunde inte se nån hona. Undrar var hon har tagit vägen?
Vi stod en bra stund och pratade fåglar. Alltid trevligt att prata med likasinnade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar